All in i Tallinn - Eller omvänt explicit servicemind

2 kommentarer » http://valterego.se/blog/all-in-i-tallinn-eller-omvant-explicit-servicemind/trackback/

Lillskägget

Some things never change. Som att en baltisk färja inte är något annat än just en baltisk färja hur mycket du än betalar för din vistelse ombord. Vi hade en riktigt trevlig tripp till Tallinn, på Silja Tallinks senaste kitchburk Baltic Queen .  Hytterna var fräscha, maten acceptabel och sällskapet klanderfritt. Sen var det det där med servicen. Tallinks personal jobbar på ackord, det är uppenbart.

Jag backar en smula och cliff-notar lite. Här skulle jag kunna skarva lite på sanningen och säga att jag var utsänd av Ligan för att reka inför vårt besök under luciahelgen då vi ska göra Tallinns casino osäkert under överinseende av Nordicbet på deras Superweekend . Detta är emellertid inte riktigt sant. Vi har alltså varit på konferens med jobbet, två dygn på Östersjön inklusive obligatorisk guidad tur i stan med buss och till fots.

Jag gillar färjor på nåt sätt, trots att jag avvecklat det där med alkoholen many moons ago, som Roffe skulle säga. Man lämnar en pianobar där en sliten balt knackar fram en not so jazzig Starlight på pianot, för att runt hörnet hitta en karaokebar där en uniformerad besättningsmedlem försöker hitta nästan rätt ton på Proud Mary. Vad finns det att inte älska? Jo, jag lovade också att 1993 skulle få tillbaka sin drinklista. På denna återfanns bland annat San Franscisco och Ragnar. Alla som druckit en ragnar på denna sida millenieskiftet skriker “Lambo!”.  Nähä, tänkte väl det.

Jag gick under kvällen runt och funderade på vad det var som så tydligt i Dosas uppsyn visade att han var packad. Visst, ögonen kryper in i huvudet, och han ler jovialiskt, men det är nåt annat. Sen kom en kollega på det:  Snusen växer. Det finns en direkt linjär korrelation mellan min vän Dosas grad av berusning och vinkeln på hans överläpp.

Anyway, det var det där med servicen jag var inne på. När Lill-skägget skulle beställa i baren hinner han inte ens öppna munnen innan tjejen bakom disken säger: “I don’t do Mojito”. Nähä, men det var i alla fall inte en sån jag skulle ha, tänker Skägget och beställer en öl. “We have no beer”, säger kvinnan utan att röra en min. What the fuck? Är det dolda kameran? Lill-skägget börjar skruva på sig, och beställer sen desperat ett glas vitt. Kvinnan skakar på huvudet. Nu är skägget gråtfärdig. Rött? Jodå, det kunde hon möjligen skaka fram. Skägget avlägsnar sig snabbt från baren; någon dricks var det verkligen inte tal om.

 
Det här var bara ett exempel av många på hur Tallinns personal nästan är en parodi på servicemind. Det spelade hur som ingen roll, som jag antydde i början finns det vissa saker man får acceptera redan när man sätter foten på en baltisk färja.

På spaning efter den blogg som flytt

4 kommentarer » http://valterego.se/blog/pa-spaning-efter-den-blogg-som-flytt/trackback/

Jag känner att uppdateringarna av bloggen har varit något lidande senaste tiden. Det är, som Lillskägget brukar mumla, “galet mycket på jobbet just nu”. Dessutom har vi haft lite familjestrul som fått ens personliga fokus att flyttas något. Det har inte varit något svårt val att välja bort pokern. Vi är inte totalt sänkta, men kommer att ta ett tag för vår lilla familjekvartett att komma tillbaka på allvar i normala gängor.

Även i pokervärlden händer det grejer. Pokerförbundets SM i Tallinn är färdigspelat, och precis som förra året fylldes annalerna på med mer namnkunnigt folk. Denna gång var det Ferit Gabriellson (Texas / Main Event), Mats Rahmn (Mörkpoker) samt Johan Storåkers (Omaha) som smackade in vinsterna. Grattis!

Johan verkar för övrigt gå ett bra år till mötes. Ny sponsor i form av Full Tilt, en fjärdeplats i EPT Dortmund och nu ett SM-tecken.

WSOP är igång, och jag kommer att försöka skriva lite då och då om cirkusen. Tänkte grotta ner mig lite i statistiken och ge siffernördarna lite värdelösa fakta att bita i.

Den gamle betongröven Tom McEvoy var jag övertygad om hade gjort sitt i toppen, men han knep ett armband till i år, i tuff konkurrens, när han vann WSOP Champions Invitional. Nu var det ju bara tjugo startande, men det var å andra sidan hygglig klass på de tjugo.

Ska man börja spekulera igen också, och kanske hoppas lite? Okej, en svensk på finalbordet vore ju toppen. Liksom ett armband. Jag är dock en smula skeptisk. För övrigt är jag inte hundra på vilka svenskar som åker.

Jag tror emellertid att Chris Björin som vanligt kommer att stå för beundransvärda insatser.  William Thorson har en hög lägstanivå.  Tureniec, Mattsson och Christian Öman känns rätt heta. Där kan det bli något. Även Anders Henriksson tror jag har mycket bra förutsättningar för framgång. Skulle jag piskas sätta en krona på bäste svensk i inspelade pengar över hela WSOP gör jag det i första hand på Björin, i andra på Henriksson.

Vad hjärnan säger och vad hjärtat säger dock är två olika saker. Får jag hoppas så vill jag så klart att det ska gå bra för folk jag känner., därefter klappar hjärtat för svenskarna i allmänhet. Dessutom är jag ju en sucker för Hollywood endings och success stories, så jag ser gärna en namnkunnig världsmästare, och lite klonkar från branschglamoureliten.

Cosmopol spelar sitt mästerskap i skrivande stund, och startfältet känns klart anonymare än förbundets, vilket glädjer mig, då det visar att pokeretablissemanget föredrar den utrikiska versionen trots resvägen. En god princip.

Jag har uppdaterat länklistan en liten smula. Anders “Pokergurun” Rosdahl har dragit igång ett nytt projekt som han döpt till superspeltips.se. Det ska bli spännande att följa. Peter Eichhardt har tagit upp bloggandet igen. Definitivt en av pokersveriges mest välskrivna bloggar. Kanske den mest välskrivna.

Appropå Cosmopols mästerskap skriver Eichhardt så här:

“Jag spelar inte “Poker-SM” på casinot av två anledningar. Jag gillar inte att de nonchalerar vårt pokerförbund som ju faktiskt existerar. Det ska bli intressant at se vad som händer nästa år om pokerförbundets SM hålls i Sverige. Kanske blir som i boxningen med fyra olika bälten och ingen vet vem som är den sanna champen. Det blir ju bara urvattnat till slut och ingen bryr sig.”

Lysande och sant.

Jag ska också ta mig i kragen och skriva ett litet kåseri om att vara nere i något från dag ett, being real och att försöka revidera historien. Goda paralleller går att dra mellan en och annan pokerprofil och hip hop-scenen.

I våras hade vi lite sportsbetting på jobbet kring utgången av kvalserien i hockey. Det handlade om att sätta så många som möjligt på rätt placering av de sex lagen. Jag hade tippat uppgång för Rögle och Södertälje, Västerås som trea, Leksand fyra, AIK femma och Växjö sist. Så blev det ju inte, och jag hade gett upp hoppet. Risan tog dock god tid på sig att rätta, och bar a för ett par veckor sedan återkom han och sa att mina tips om vilka som skulle gå upp räckte för seger då ingen annan ens kom så långt. Ibland går det att vara dålig till och med när man är bäst, bara man inte är LIKA dålig som de andra. Det gav 16 gånger pengarna.

Nästa helg beger jag mig till Linköping för att umgås och spela poker. På pappret är det en ordinär klubbturre som ska avverkas, men det känns i luften som nåt extra. Vi är ett gäng semianonyma så kallade forumråttor (främst från PF, men också från Prosharks) som ska träffas innan turneringen och mingla lite. Dessutom bor många av oss på samma hotell. Det har piskats upp en stämning inför spektaklet som gett det hela en känsla av reunion, eller “Sista natten med gänget” trots av vi de facto knappt känner varandra.

Ibland behövs det så lite för att göra det lilla extra.

En sista grej: Ni som vill påverka, bege er till förbundets årsmöte nästa lördag i Stockholm. Föranmälan krävs! Läs mer på Förbundets hemsida.

Små projekt kan svälla bortom ens kontroll

Inga kommentarer » http://valterego.se/blog/sma-projekt-kan-svalla-bortom-ens-kontroll/trackback/

http://valterego.se/blog/sma-projekt-kan-svalla-bortom-ens-kontroll/trackback/

Lillskägget var bedrövad. Han som bara skulle en snabbis till systembolaget. “Ta med dig ungarna”, sa hans fru. “Och så kan du väl hämta upp det där bordet vi skulle låna, när du ändå är på vägen?”. Visst, tänkte Lillskägget, och började redan där tycka att hela intentionen började förlora färg och form.

När han startade bilen upptäckte han att en glödlampa i en av strålkastarna var trasig. Eller nåja, Lillskägget är ju ungefär lika händig när det gäller motordrivna fordon som en annan, vilket är lika med tekniskt efterbliven, så han antog att detta var felet. Detta är nämligen det enda fordonsarmaturfel som Skägget känner till.

Hur svårt kan det vara?, tänkte han för sig själv, och lämnar kupén för att titta under huven. Fuckin’ skitsvårt on the edge of omöjligt skulle det visa sig. Skägget kör nämligen inte nån gisten Volvo 240 eller Saab 99 som vilken jävla dåre som helst kan byta lampa på. En Audi från den här sidan av millenieskiftet lajjar man inte loss med. Om man inte har doktorerat i tyska motorer blir det vackert till att åka in och se till att Bosse Bildoktorn fixar lampan åt dig. Femtio spänn för lampan, en miljard för jobbet. Sådan är kapitalismen, otack är den armes lön.

“Sådär. Då är lampan fixad”, sa mekanikern och smällde igen huven. Han hade bara krävt nån hundralapp för besväret, och Skäggets teori om glödlampan visade sig mot alla odds stämma. “Schusst”, säger Skägget, men precis när han vrider om nyckeln och ska åka hem, med ungar, helgsprit och lånebord (jodå, han fixade allt innan han åkte till verkstan), vinkar mekanikern åt honom. Skägget vevar ner rutan, och killen säger: “Dö. De låter inge’ bra, den där motorn.”

Nu sitter Skägget framför oss med tårar i ögonen. “Vet ni va han sa? ‘Dö åkernte en meter till mä dän motorn’. “

Det visade sig att det skulle kosta åtta lakan att fixa bilen. För nåt fel man inte ens hört talas om. Det är dyrt för lite sprit och ett lånebord. Inte konstigt att Skägget har tvekat om pokern på sistone… Små projekt kan verkligen svälla bortom ens kontroll.

Från arkivet: Lillskägget blir av med oskulden

Inga kommentarer » http://valterego.se/blog/fran-arkivet-lillskagget-blir-av-med-oskulden/trackback/

I pokergänget hemmavid spelas en smutsig poker. Trash talk, angle shooting, psykningar. You name it. Kort sagt allt som inte hör hemma i ett pokerparti som spelas mellan hedersmän. Vi är dock inga hedersmän. Vi är ett kompisgäng vars huvudsakliga nöje är att ta varandras pengar, och känna oss lite förmer på varandras bekostnad. Jag tillhör nog tyvärr en av de fulare. Jag brukar säga att jag är en bra förlorare, men en dålig vinnare. Å andra sidan skall sägas att dessa beteenden tar vi inte med oss ut till andra pokersessioner, eller online. Detta är en avart av poker som bara hör hemma vid våra egna köksbord. Däremot tvekar vi inte att ge nykomlingar en och annan råsop.

Lillskägget gjorde sin debut i Texas Holdem-sammanhang. Han visade sig tidigt vara den tight-passiva typen, som dock inte hade speciellt många tells man kunde spela på. Tills debaclet med Ess-åttan. Skägget och jag var isolerade i en rätt fet pott, när rivern föll. Han kastar sina kort på bordet, Ess-åtta-offsuit, och säger "Par i ess".

"Kul för dig", replikerar jag, "men jag är mer intresserad av om du ska satsa eller inte."

Då inser skägget att han missat att det var en satsningsrunda kvar. Han undrar förstås vad som händer nu, och alla närvarande var ense. Handen ska ju spelas klart. Han tänker länge och väl, innan han till slut inser att det enda han kan göra är att knacka. "All-in", replikerar jag med blixtens hastighet. Skägget ser enormt lidande ut, tänker tio sekunder, och kastar handen i mucken.

"Var jag slagen?", säger han och tittar på mig. I vanliga fall visar jag aldrig mina kort utanför en showdown, men det här var för bra för att missa. Brett leende kastar jag ess-åtta-offsuit på bordet.

Vad var det han sa i EPT Köpenhamn, Magnus? "That’s what happens when you play bad aces"

Kan man skriva en fiktiv berättelse i bloggform?

Inga kommentarer » http://valterego.se/blog/kan-man-skriva-en-fiktiv-berattelse-i-bloggform/trackback/

Jag har länge gått och sugit på en story. Jag har låtit människor som Lill-Skägget och LappRoffe läsa synopsis. Jag har slipat på olika former, provat språk, tempus, förstaperson, tredjeperson. Nu har jag bestämt mig för att göra ett experiment och skriva storyn i bloggform. Jag är ju minst sagt bekant med det formatet, och tittar jag runt lite har jag också sett att man kan ljuga hejdlöst även i en blogg. Den här blir alltså helt fiktiv.

Känner jag att inte formatet håller så lägger jag ner, men jag provar i alla fall och ser vad det ger. Jag ville emellertid inte blanda ihop mina falsarier med min riktiga blogg, mina verkliga åsikter om pokersverige, så jag har reggat en helt fristående blogg, som ni hittar här:

http://wellplayed.blogg.se

Återkom gärna med synpunkter. Men som sagt var, övertolka inget. Det finns inget annat syfte än att berätta en modern saga.

//Erik