Idag är…

5 kommentarer » http://valterego.se/blog/idag-ar/trackback/

….första dagen på resten av mitt liv brukar det heta. Igår sköt jag, efter fem år som Marknadsanalytiker på Forma Publishing, in stolen, släckte lyset och gick hem. Idag sitter jag nedslängd på ett rum i mitt eget hus som from this very day är dedikerat kontor (och från och till även gästrum), och är egen företagare efter tolv år som tjänstemannanisse i media- och marknadsundersökningsbranschen. Scary.

Faschings tragiska familjeöde berörde mig mångt mer än vad jag trodde att jag kunde bli berörd av en människa jag aldrig träffat, eller ens pratat med på telefon. Vår relation har sträckt sig till enstaka bloggkommentarer i varandras bloggar, men är det någon som jag verkligen känt med denna vecka så är det honom. Dagens blogginlägg är tveklöst det jobbigaste jag någonsin läst, men jag är glad att jag gjorde det, och samtidigt är det bara att ödmjukt tacka för att han delar sina känslor med oss, och hoppas att det är någon form av terapi för honom att veta att vi är många som läser och känner.

Jag tror utan att vara allt för kalkylerande att den här bloggen kommer att ta en smula ny vändning, och mer handla om mitt arbetsliv, och kanske även mer om mitt arbetslivs påverkan på mitt privatliv. Detta i takt med att jag flyttar över en del fokus på direkt pokerbranschrelaterade ämnen till Poker.se istället. Jag har också lovat mig själv att bloggen ska få nytt liv nu, så det här blir inte bara ett avstamp för mitt fortsatta liv utan för mitt fortsatta bloggande.  Har du synpunkter på vad jag skriver i bloggen, vad jag borde skriva i bloggen, eller vad vi borde skriva om på Poker.se? Maila mig gärna på erik(at)poker.se och vädra din åsikt. Eller bara ställ en fråga.

Jag har ännu inte bestämt mig för om jag tycker att Full Tilts Rush Poker är en dålig eller genial idé, men inser att jag lär prova konceptet först innan jag är redo att säga bu eller bä.

OLA BRANDBORN: “Dan Glimne är Sveriges absolut bästa penna alla kategorier”

Inga kommentarer » http://valterego.se/blog/ola-brandborn-dan-glimne-ar-sveriges-absolut-basta-penna-alla-kategorier/trackback/

Han föredrar att kalla sig själv pokeranalytiker, även om självförtroendet när det kommer till själva spelandet är minst sagt stabilt. Åsikterna om honom varierar från arrogant och dryg till ärlig och rak. Alla verkar dock vara tämligen överens om en sak: Poker.se:s profil Ola Brandborn är en av Sveriges mest kunniga personer inom själva företeelsen poker.

Fram till mitt samtal med Ola var jag fast och fullt övertygad om att pokerbranschen var smutsig. Ett träsk av oegentligheter och girighet. Falskspel och mänskligheten från sina sämsta sidor. Ola är en av de första jag diskuterat med, som på allvar gått i klinch angående den uppfattningen.

“Jag tror inte att det är någon speciell oärlighet på det sättet. Däremot så är det väldigt många som inte har kunskap om branschen. För ett och ett halvt år sedan, när pokerboomen var, så var det ballt att starta nya skin. Det kom många som inte hade någon koll varken på poker eller ekonomi. De skulle starta pokerskins, för det tjänade man en massa pengar på. Det här var dussinskin på Prima eller B2B. Du tjänar absolut inga pengar, och är bara i vägen helt enkelt. Det är inte någon sorts oärlighet, det är inkompetens.”

Jag förstår var Ola vill komma. Även om jag inte har torrt nog på fötterna varken för att verifiera eller falsifiera hans påstående, så finns det något där. Ett korn som jag länge jagat. Jag skrev själv i ett inlägg på ett av pokerforumen för en tid sedan:

“Det känns som om det handlar om människor som är lite
ovana i rollen som företagsledare, högre tjänstemän,
marknadsförare och / eller offentliga personer.”

I och med att hela idén är så totalt centrerad kring pengar finns det en oskiljbar symbios mellan girigheten och människors misstänksamhet. Så fort det föreligger oklarheter kring en företeelse eller en aktör kommer ryktena ofelbart att sprida sig om medvetna oegentligheter. Rimligen måste det ofta handla om misstag eller, som Ola säger, ren och skär inkompetens.

Även Betways Jens Jadbäck är inne på samma spår, när jag en tid senare tar upp frågan med honom:

“Visst finns det oärliga aktörer i pokerindustrin, men jag tror inte det är mer utbrett än inom andra snabbväxande och nya branscher”

Samtidigt finns det ju saker som är väldigt speciella inom pokeraffären. Till skillnad från andra näringsidkare är pokerentreprenörerna sällan speciellt intresserade av att skylta med sina identiteter kopplade till specifika företag och sajter.

“Det är nog en lotteriinspektionenförklaring”, menar Ola, “Det finns inget skäl till att 24h skulle vilja ha sin support på ett ställe som Malta, de skulle mycket, mycket hellre vilja ha den i Sverige. Men nu sitter de på Malta på grund av lotteriinspektionens regler, och betalar dyr maltesisk skatt. Alltså, skatten är lägre där, men det är inte skälet. Skälet är att Lotteriinspektionen tvingar dem. De skulle mycket hellre sitta i Sverige, betala svensk skatt, och inte ha några utlandstraktamenten och dyr personal”.

Om det är som Ola säger, att lagstiftningen tvingar fram en undergroundverksamhet i segmentet, så är det alltså ungefär samma fenomen som sker inom livepokern, där den nuvarande juridiken faktiskt gjort att verksamheten är mer mörklagd idag än för något år sedan.

För mig är det här en av de svåraste balansgångarna inom dagens svenska pokerindustri. Att se vad som är framtvingat av rådande förutsättningar, och vad som görs i rent egenintresse, trots att situationen skulle medge andra alternativ. Det är nog det som är den springande punkten; spelarkollektivet fyller igen informationsluckorna med egna spekulationer, och sådant gagnar sällan verksamheten för berörd part. Forumen översvämmas av spekulationer och konspirationsteorier.

“Jo, men det ligger i forumkulturen också. De som spelar är väldigt unga, och har inte riktigt koll på hur det funkar i samhället. Det är väldigt många spelare som har vunnit mycket pengar i väldigt ung ålder, och har helt fel världsbild och liknande. Det är lätt att inte tänka i större perspektiv. Vissa ser saker bara i svart eller vitt.”

Om det nu är så att det inte handlar om medveten ohederlighet, så finns det i mina ögon i alla fall just på grund av det ekonomiska flödet en utbredd girighet, som är obehaglig långt innan den passerar den moraliska gränsen. Finns det över huvud taget någon inblandad aktör i branschen som inte gör något för egen vinning?

“Det skulle väl vara Svepof i så fall. Så fort du binder dig vid en sajt eller liknande så har du ju ett intresse i branschen. Har du inte intresse från spelarens perspektiv, så har du ett intresse som sajtägare, eller på nåt sätt. Om inte annat så har du ju din egen privatekonomi som intresse, i det att du vill ha bra rakeback eller liknande.”

Pokerförbundet, ja. Med tanke på att man bara organiserar en bråkdel av Sveriges spelare, och inte längre är själva om att nyttja begreppet Svenska Mästerskapen undrar man ju vad sammanslutningen har för existensberättigande på dagens pokerscen.

“Jag tycker att Svenska Pokerförbundets syfte är att ha SM. Jag tycker att rätten att utse svenska mästaren ska ägas av spelarkollektivet. Förbundet är inte perfekta och jag har kritik mot dem när de gör vissa saker, men det är så nära vi kan komma.”

Det har stormat mycket kring förbundet de senaste åren. Jag själv har personligen varit en del av det drev som gått, och bitvis varit rätt skarp i min kritik mot både förbundet och ordförande Peder Månsson. Även på de olika pokerforumen har man fått stå till svars för sina ageranden, och ibland har till och med bemötandet av kritiken i sig varit källa till irritation från olika håll. Ola tycker att kritikerna varit både för snabba och onyanserade i sina angrepp, även om han samtidigt riktar kritik mot förbundets arbete:

“SvePof gör ett bra jobb. Deras stora fel är att de är usla på kommunikation. Hemsidan borde uppdateras. På hemsidan måste det stå vad SvePof tycker. Bara det här att SvePof inte driver skicklighetsaspekten. SvePof driver att poker är ett turspel, och att det skall tillåtas att arrangera poker. Då slipper man förklara tjugo gånger varje vecka för folk som tror att det är skicklighetsaspekten som driver förbundet”.

Det må vara som Ola säger, att SvePof inte har intressen i branschen som organisation. Däremot är det ju uppenbarligen så att de förtroendevalda i förbundet genom åren haft intressen hos olika aktörer i branschen. Ken Lennaard fick en stark koppling till Svenska Spel under sin tid som ordförande, och Mikael Norinder avgick kort efter att han fick ett uppdrag hos Unibet. Detta till följd av en massiv kritik, främst på forumen. I det verkar det näst intill omöjligt att få tag i folk idag som inte är bundna till någon kommersiell aktör. Ska man kräva att folk inte har intressen?

“Man ska kunna kräva att folk som röstas in inte skaffar sig intressen efter vägen. Om förbundsstämman röstar in Micke Norinder med vetskap om att han är Unibetsponsrad, ser jag inga problem med det. Problemet är när Micke Norinder skaffar sponsring på vägen. Då måste man kliva åt sidan, och sen får man bli invald igen på nästa årsstämma. Då ser jag inga problem. “

Ola är också ett namn som tillsammans med bland annat Dan Glimne och Joakim Geigert nämnts på listan över potentiella profiler i branschen som många vill se i Svepofs styrelse.

“Jag kan inte. Jag skulle tappa mitt konsultförtroende hos alla sajter, plus att jag är alldeles för involverad i branschen, med en massa projekt som jag har. Det började med att Ken ville ha mig som ordförande och han själv skulle vara kommunikatör. Jag sa nej till det. Sen skulle jag vara kommunikatör och han vara ordförande, men jag sa nej hela tiden. När Ken sedan försvann ville de ha mig som ordförande. Jag har sagt nej fem, sex gånger”.

Peder Månsson har i samtal med mig påtalat vikten av att ha namnkunnigt folk i styrelsen som har kontakter inom branschen, och därtill är respekterade. Ola nämner precis som Joakim, svensk pokers profil nummer ett, Dan Glimne, som sin önskekandidat. Dock inte som ordförande:

“Peder gör ett jättebra ordförandejobb, och jag vill inte ha Dan som ordförande. Jag vill ha Dan som kommunikatör.”

Dan Glimne må vara det översta namnet inom svensk poker. Nestorn. Samtidigt är det mycket kritik kring hans texter i Aftonbladet, och hans kommentarer i Pokermiljonen. Är det verkligen ett så stort problem om det är så att han har fel i en del av sina analyser?

“Jag tror att Dan Glimne är Sveriges absolut bästa penna alla kategorier. Alltså inte bara inom Poker. Han skriver fantastiskt bra. Jag tror inte att så många av Dans belackare förstår riktigt hur bra ambassadör för pokern han har varit.

Pokerhandboken är en väldigt bra bok. Man kan säga att han har snott alla exempel från Sklansky och liknande. Ja, det har han gjort, men det är den enda pokerbok som jag någonsin har läst som en roman. Det har gjort att väldigt, väldigt många svenskar har läst en pokerbok. Läser man Sklansky, då är det som att läsa studentlitteratur.

Sen har Dan fel i en del analyser. Dan har tyvärr för ofta fel. Att man gör fel någon gång då och då, det händer alla. Problemet med Dan är att han har så lite återkoppling. Han är inte ute på Internet, så han har ingen återkoppling från forum eller liknande. Det gör att han gör samma fel gång på gång.”

Är det inte till hans fördel att han inte tar åt sig av kritiken?

“Det är väl bra att folk får något att diskutera. Problemet är ju att Dan gör samma fel gång på gång och då kanske man inte tar honom riktigt på allvar. Läser man hans analyser så är ungefär hälften rätt, hälften diskutabelt, och sen är det en liten del som är tvärfel. Så länge Dan håller sig till enkla nybörjarkoncept och liknande så blir det ju rätt.”

Åter till pokerförbundet. Vi förutsätter att förbundets främsta uppgift, som Ola säger, är att arrangera ett svenskt mästerskap i poker. Idag finns det redan en aktör som gör detta; därtill gör man det lagligt inom Sveriges gränser. Samtal har förts mellan Svenska Spel och förbundet, men ändå landar det i att vi idag har två separata mästerskap.

“Svenska Spel skulle väldigt gärna vilja samarbeta med förbundet ,som väldigt gärna skulle vilja samarbeta med Svenska Spel. Men för att det samarbetet ska gå igång för Lotteriinspektionen så får inte Pokerförbundet ha någon anknytning till klubbar.

Det är klubbarna som bygger grund till pokerförbundet. Drömmen vore om du hade Svenska Spels stora prestigetävlingar på Cosmopol, där alla klubbar i Sverige kunde köra satelliter, via pokerförbundets försorg. Det vore en riktig vision.”

Idag känns det som en utopi. Hela diskussionen kring livepoker i Sverige på annan plats än på casinot eller kring människors köksbord slutar i en återvändsgränd, blockerad av den svenska juridiken. I väntan på en ändring av rådande lag verkar det vara en omöjlighet att något dylikt skall infrias. Det håller emellertid inte Ola med om.

“Det behövs ingen lagstiftningsändring för det där. Spellagstiftningen är ju i princip skriven så att du kan få tillstånd för lotterier. Det är bara att lotteriinspektionen ger klubbar tillstånd att köra tvåhundrakronorstävlingar eller liknande”.

Du menar alltså att som lagstiftningen ser ut idag, skulle staten kunna tillåta organiserat pokerspel utanför casinot?

“Ja, man får väl skriva om lagtexten. Det står väl att det ska vara femtio procents skatt och såna där saker. Sånt får man väl göra om. Det är ju ett förslag. Kan man inte utreda hur klubbar som drivs som öppna ideella föreningar, ska kunna köra en billig licenstävling? Det behövs inga större lagändringar. Det krävs lite justering av lagen, och sen att lotteriinspektionen säger ja.”

Det känns som att det är en hel del aspekter inom spellagstiftningen som bör ses över. Den lag vi har idag är ju inte direkt anpassad för rådande omständigheter. Även konkurrenssituationen inom nätpokern är ju ett exempel på detta.

“Nej, lagen är ju att du inte ska främja utländska lotterier. Det handlar ju om att du inte ska sälja lotter från Tyskland ungefär. Den används nu på elektromagnetisk media helt enkelt. Lagstiftningen har nog inte hängt med.

Det bästa vore ju om man kunde ha någon sorts licensförfarande. Spelbolagen betalar en licens, som då troligtvis är en skatt på insatta pengar, inte uttagna pengar, från svenska spelare. Och sen får spel bedrivas i Sverige, får annonseras i Sverige. Då vet alla vad som gäller.

De här tio aktörerna, de betalar svensk licens, de är skattefria. Sen har vi kanske femton som är inom EU, som är en gråzon. Men de här är garanterat skattefria, och då blir det inte som med Nordic Bet som man inte vet om det är skattefritt eller ej.”

Juridiken och problematiken kring denna är en fråga som även rör de entreprenörer som startat nya pokersajter i Sverige.

Det återstår att se om lotteriinspektionen och skatteverket fortsätter sitt korståg för monopolets bevarande, eller om vi får se en mer positiv utveckling. När det rör profiler som startar pokersajter är emellertid mitt problem inte juridiken, utan problemet att många verkar sätta likhetstecken mellan att kunna spelet, och känna till hela spelarbasens behov. Det finns många umbärliga sajter ute i periferin just nu. Ola verkar hålla med.

“PSI spelinvest försökte med Erik123, det blev ju pannkaka. De visste inte alls vad spelarna ville ha. Jag skulle vilja säga att det är totalt omöjligt att starta ett skin idag om du inte har en extrem marknadsföringsbudget eller något helt unikt.”

Finns det någon som startat något helt unikt de senaste två åren?

“Ja, lagpoker kommer att starta ett nätverk av de olika existerande nätverken. Jag tror stenhårt på det. Jag har köpt in mig. Sen är väl 5050 och TellPoker hyfsat unikt i sitt sätt att skaffa spelare.”

Tror du på 5050?

“TellPoker och 5050 har ju ungefär samma grundidé. Jag spelar själv på både Tellpoker och 5050 för att jag tycker att det är en kul idé. Jag tycker att det är en grej som ska premieras, och det kan kanske bli någonting om man har tur. Jag tycker dock att TellPokers koncept är mer genomtänkt.”

SimbaPoker då? Här var ju iden att ha en helt egen plattform, att inte signa sig till något nätverk. Trafiken är ju katastrofal, men fungerar idén som sådan?

“De var tre år för sent ute.  Simba kommer inte att kunna komma igång, det behövs gigantiska pengar för det här. Inte ens en av de två 3D-sajterna kom igång, och de har något unikt. När det gäller trafik är det enbart så att folk drar folk. Simba kommer att ha jätteproblem. De kan få trafik med en rejäl marknadsföring, om de kan hitta en guldåder. De skulle kunna bli stora i Sydafrika eller liknande.”

Ola Brandborn har åsikter och synpunkter om det mesta inom svensk poker, och han drar sig inte för att uttrycka dem. Till skillnad från mina tidigare intervjuoffer Joakim Geigert och Bo Sehlstedt känns emellertid Ola mer selektiv, och analyserar och väger sina ord noga innan han levererar dem, som om han utgick från att de kunde användas mot honom.

Samtidigt är det tydligt att han har örnkoll på branschen. Han är påläst och har koll på det mesta som rör pokern, såsom juridik, politik, spelstrategi och rent branschskvaller. Ola vill, till skillnad från de flesta andra som uttalar sig om poker i medierna, inte etikettera sig som pokerproffs, eller ens pokerspelare i första hand. Trots flera skapliga turneringsmeriter är det inte de titlarna som lyfts fram när Olas ansikte syns i tidningar och på Internet.

“Jag har hela tiden varit väldigt noga med att kalla mig för pokeranalytiker eller entreprenör eller något liknande.”

Ändå har han ett självförtroende som varken står Phil Hellmuth Jr eller Ken Lennaard långt efter när det gäller spelskicklighet.

“Det finns säkert folk som är bättre pokerspelare än mig, även om jag förvisso inte tror det. Jag har en stående utmaning att vem som helst från Internetgenerationen får möta mig om 100.000 kr. Vi kör en limit headsup, minst sju olika pokervarianter. De får tio procents rabatt, och ingen förutom Frank från Malmö har vågat spela på det.

Jag är en hyggligt vinnande livespelare, men jag spelar bara  lite på nätet. Jag har vunnit mycket tidigare på nätet när det var lätt att vinna. Jag har i princip slutat spela cash game på nätet. Nuförtiden spelar jag nästan bara satelliter, med mycket bra resultat, men variansen är ju så stor så man faktiskt inte kan avgöra om jag är vinnande eller ej.”

Är det inte förvånande att nästan alla krönikörer utom du och Glimne är etablerade spelare? Är det så att man måste ha ett resultat för att skriva? Det handlar ju inte bara om de som skriver pokerskolor. Även bland de som analyserar branschen, är det ju poker- eller expokerspelare.

“Ofta är ju de där valda inte på grund av att de spelar utan på grund av att någon sajt betalar för att de ska synas i pressen. Jag vet inte, men jag tror att jag är en av de få pokerskribenter i kvällspressen som får betalt för att skriva, och inte tvärtom.”

Det är alltså en deal mellan pressen och annonsörerna?

“Det är det säkert. I alla fall i de fall då krönikören har väldigt starka kopplingar till en sajt”.

Vi kan ta ett annat exempel. De tre världsmästarna som skriver i Aftonbladet med jämna mellanrum. Det är inte många av de krönikorna som varit något att hänga i granen.

“Nej, och det är inte många av de krönikorna Aftonbladet betalar för heller. Antingen får de dem gratis, eller så är det en del i något större annonspaket. Poker.se får ju också gratisartiklar från Full Tilt och 24h och liknande. Pokertidningarna och Poker.se tar ju dock inte in vad skräp som helst, det är några gratisartiklar som vi inte publicerat för att de varit för dåliga.  Jag ser inte att det är några problem i mainstreammedia, men det blir ett problem om Poker Magazine eller First Poker skulle bli köpta. Det är de ju inte vad jag har förstått i alla fall. Poker Magazine har ju starka kopplingar till Martins Poker, men det är naturligt”.

Ja, men du kan ju också vända på det och säga att First Poker har väldigt starka kopplingar till Betway till exempel.

“Ja, men det är inte en ägarkoppling där, det är personliga kopplingar. De har ju gamla kopplingar till Boss exempelvis, och det märks ju inte alls. Båda facktidningarna sköter det där bra. De pokertidningarna skulle kunna skriva en negativ artikel om Betway fast det finns skribenter som är kopplade dit.”

Även pokermedierna har alltså sin beskärda del av faktumet att det är pengarna som styr. Ägarintressena och relationerna går in i varandra, och man blir allt mer osäker på vem som har ett finger var. Även Ola har ju faktiskt gjort sig en ny karriär på den nya underhållningstrenden i Sverige. Jag frågade runt lite om bland bekanta i branschen inför mitt möte med Ola. Ett vanligt omdöme om honom var “En rak och ärlig kille med bra näsa för hur man tjänar pengar på poker”. Ola ler, men vill inte riktigt ta påståendet till sig.

“Tjäna pengar? Nej, tyvärr inte. Jag är nog alldeles för snäll ibland. Jag är glad att jag uppfattas som ärlig. Det försöker jag vara, och framför allt försöker jag vara rak. Jag sticker inte under stol med om jag tycker någonting är skit”

Drivs du av idealism?

“Jag har drivits alldeles för mycket av idealismen. Nu har jag ett antal projekt på gång som kan bli spännande”.

Jag skulle inte vilja gå så långt som att kalla Ola för good guy, och han verkar inte ha någon ambition av att göra sig ett rykte som det heller. Han är en kugge i det svenska pokermaskineriet som accepterat hur spelet kring spelet fungerar, och som inte har några större problem med förutsättningarna kring detta. Trots det ter det sig för mig som att han gör det med öppna kort och utan skygglappar. Ola Brandborn är i mina ögon både rak och ärlig. Det räcker långt för mig i den här branschen. En bransch där allt för många vill ikläda sig stämpeln som good guy och samtidigt både sätta dumstrutar och tveksamhetsstämplar på sina konkurrenter.

//Erik Rosenberg